Berlin, del 2

Med en gammal dator tar allt lång tid men äntligen har jag fått ihop del 2.

Blub B

Det är inte ofta det känns som man går rakt in i en Djungel mitt inne i stan, men just detta ställe gav precis den känslan. Känsla av att nästan upptäcka nåt helt orört…. Fast å andra sidan redan innan förstå att detta kan knappast vara orört utan snarare bara ….rörigt!

galet blub

its a jungle out there

Vi var två timmar här och sen ville vi bara spy.. Jaaaa inte för att det var äckligt men det var så himla mycket på en gång och så många intryck på en och samma gång… Men jag hade gärna åkt tillbaka.

Blub Reception

VÄLKOMMEN TILL BLUB, vi fick ett varmt välkomnande i receptionen av 3 belgiska Urbexare som retade sig lite på att vi kom och försökte lura oss därifrån att polisen var påväg …HA HA HA … låt mig småle…

en sprinkler blub

Ibland ska man titta uppåt

Omklädesrummen låg i källaren om man kände sig frestad att bli spetsad på glaset som hängde i taket och dinglade, LOOK UP! Men vi tog det säkra för det osäkra och gick runt byggnaden för att komma in direkt in i paradiset!

LIKa dåligt väder
BLUB, paradiset för råttorna! I den vackra stadsdelen Neukölln vackert beläget vid Teltowkanalen finner man denna udda skapelse….Ett riktigt Paradise Lost…
Badgästerna gillade inte råttorna och man försökte på flera sätt locka bort dem men de hade bstämmt sig , här vill vi bo. Detta ledde tyvärr till att i februari 2005 så stängde man Blub.
Blub, kort står för Berliner Luft- und Badeparadies.

fuck you oldie

fuck you 2

Man försökte bevara en del av bastudelarna, men 2012 gav man upp helt då ungdomsgäng redan invaderat stället och mer eller mindre tog över herraväldet tillsammans med råttorna.
Nu har man en 40.000 kvadratmeter stor lekyta att mer eller mindre gå beserk på. Ska dock tilläggas att man gör raider här ganska ofta då det ibland eldas och festas för mycket på platsen. Det ligger tätt på bostadområden och det är ganska lyhört.

mot badet i baddrakt

Men vi tar väl en sväng in till poolerna då eller? 😉

colorful

Poolen

Jag som älskar pooler blev självklart helt galen och visste inte alls vart jag skulle börja fota och det liksom aldrig slut. Det kommer säkert fler bilder med tiden men här är några från insidan… utsidan hade också flera olika hus och pooler samt rutschkanor som idag är nedmonterade!

dagen efter

the victim

Ska man skratta eller gråta?
Ca 600.000 brukade komma hit varje år för att njuta av olika inomhus- och utomhuspooler , saltvattensbassänger, sauna eller på annat sätt bara njuta av atmosfären i de olika miljöerna. Man kan ana hur vackert det var… Hur mycket tanke man lagt ner på själva designen.
Man skyller lite på att det var Berlinmurens fall som gjorde att folk sökte nya pooler, och antalet besökare minskade kraftigt under åren efter den tyska återföreningen. Kanske det var det nu råttorna först såg sin chans … Kommunen /stadens hygienorgan gick snabbt in och stängde för verksamheten redan 2000 och 2002 stängdes stora delar av på grund av råttorna som troligtvis kom från kanalen. Harald Frisch ( ägaren ) försökte med näbbar och klor bevara så mycket som möjligt sålänge som möjligt. Frisch investerade ytterligare 4 miljoner € i att renovera bastun till en Andalusien-inspirerad bastu del med ett fantastiskt ångbad som kronan på verket och en vulkanisk bastu till ingen nytta då antalet gäster mer än halverades det kommande året… Hans dröm om ett Hälso SPA gick helt i kras! Konkursen var ett faktum.

profilbild

bara möjligheter

2011 köpte byggherren Tobias Willmeroth badlandet från statliga Liegenschaftsfonds Berlin som nu förvaltade området och hade stora planer för att göra detta till en  semesterort för familjer. Men hans högflugna planer blev till ingenting.

the roof

besviken

colornshit

Nu ägs platsen av en investorgrupp  som planerar att jämna allt med marken och bygga över 400 lyxlägenheter. Man säger att detta ska påbörjas 2016.

Blub A

Färgglad trappa

colorshock

avskräckt

Det var färglatt och galet….klart en ganska galen upplevelse men jag hade verkligen inte velat vara utan den heller!

Ugly Youghurt

Tack för att du läst min blog … Välkommen åter ❤
Mer från Berlin kommer snart 🙂

”info hämtad från nätet och från sidan abandoned berlin”

 

 

 

Annonser

En resa till Berlin, del 1

Sanatorium E

Vad säger man, med mycket möda och stort besvär …. jaaa så blir det ju med billiga flygresor, men äntligen var vi påväg ner till Berlin och en riktig UE resa .
Egentligen hade vi inget direkt planerat men jag hade förberett grundligt med GPS punkter och läst på
en del om vissa ställen. Men vi var flera på resan, Björn , Jan och Jag med kamerorna i högsta hugg.
Efter att ha checkat ut vår ”hyrbil” från… ?? Slovakien??? Så gav vi oss in på Berlins gator och gjorde dem osäkra.
Tidigt i säng ,för dagen efter skulle rivstartas med ett sanatorium.

efterlämningar

(Sanatorium E)
1912 påbörjades byggnationen av Elisabeths man Walter Freimuth, som var läkare. Han döpte det blivande sanatoriet efter sin fru.
Elisabeth sanatorium

Under andra världskriget flydde paret till London först ( tror man ) men sanatoriet fortsatte att fungera. Sanatoriet överlevde både Kriget och nazisternas framfart. 1952 fick kliniken lite ändrad inriktning och började behandla hud och lymfkörtel tuberkulos, det enda sjukhuset med den inriktningen i hela DDR.

indoors

Vindlande korridorer men massor av vackra fönster och stationer, första intrycket för mig var väl stressen att hinna med att fota allt …. vart skulle jag börja o.o

första intrycket

långa korridorer

1967 blev detta en hudklinik,  i samarbete med  distriktssjukhuset i det närliggande Potsdam. Då skulle ett dussin läkare och över 20 sjuksköterskor tittat till patienterna, med så många som 90 bäddar i huvudbyggnaden. Det finns intilliggande byggnader som idag används av en brukshundsklubb, där administration och boende för anställda fanns.

Brukshundsklubb satatorium E

Foto Jan Madsen

På 80-talet renoverades faciliteterna upp och det kan man tydlig se i de ”konstigt” placerade nyare stickkontakterna och belysningsknapparna, men övergavs 1994, då hudkliniken flyttades till  Ernst von Bergmanns klinik i Potsdam.

ett visst förfall

Magisk trädgård
Precis som för mycket annat så spelade nog murens fall in och mycket övergavs och lämnades, så även här.  Sanatoriet återlämnades till sina rättmätiga arvingar och idag ägs detta av en Ursula Freimuth i USA. Hon har i sin tur helt och hållet bara blundat för att hon äger detta och även om Tyskland har satt ”byggnadsminnesmärkning” under 2005 på detta så står det och förfaller som för så många andra med liknande status. Det gör ju att graffiti eliten och vi andra UE entusiaster och löst folk 😉 hittar dit….

death half glow

Liemannen

Streetart Elisabeth A

Vi sprang varken på spöken eller vakter eller hundar, men trafiken från och till var öronbedövande och visst ryggade jag tillbaka lite när sirenerna på några polisbilar kom närmare, tänk om nån sett oss. Men efter att ha hukat mig lite i källaren forsatte jag glatt att dokumentera denna en gång vackra byggnad.

höst i källaren

Window filth

Detta var första delen på vår Berlinresa med omnejd, Tusen tack för att du tog dig tid att läsa.
Information har jag hittat på många olika ställen men framför allt på siten abandoned Berlin.

FÅGELFÖRVARING, ELLER NÅT.. DEL 2

Jomen visst lovade jag att återkomma med bilder från detta stället!
Jag lyckades ju komma från det rätta hållet men hade jag kommit från baksidan hade jag lätt kunnat missa detta fantastiska ställe!

camo
D
et lustiga av allt är att man kan tydligt se att det är massor av transport runt om huset ca 20 meter vid sidan av framför allt av hästar ,men egentligen inga stigar upp till detta!
När jag gick upp bakom och blickade så såg jag knappt huset för den utomordentliga kamouflage den skapat sig genom åren! Men framsidan är inte att ta miste på! Det ligger dessutom en sträcka av Skåneleden inte så långt bort så det borde ha varit mycket mer spring här! Det har varit, men här har naturen gjort mer än människan!

Ett med naturen

Det är ganska tydligt att detta har varit ett fågel häng eller något liknande. Men det måste vara ända tillbaka på 80talet som detta fortfarande var någorlunda aktivt. Träden som vuxit upp i de små ”gårdarna framför huset där fåglarna har vistats är allt för stora för att det skulle kunna vara ”yngre”.

Rovfågelboning

Näten runt hängen ligger som spindelnät utspridda över de fyrkantiga små gårdarna och förfallet ser så skönt naturligt ut! Att det varit människor här i tidigare skede och letat grejer kan man se men det är ändå förvånansvärt intakt! En tripp hit senare under sommaren kommer nog bevisa min tes om varför man kanske inte ser detta med blotta ögat. Törne, och andra vassa buskar finns det gott om här!
Jag har letat info men hittar ingen tyvärr, ska se med kommunen som ligger närmast om de vet något och då återkommer jag med info!

fåglar?

Det gröna och det blekta träet gjorde sig verkligen bra i vårsolens sken ❤

efterlämningar

Allehanda tunnor, taggtråd, prylar, plåt, stockar och diverse ligger spritt lite överallt, jag undrar stilla varför jag inte sett bilder på detta förut ;D

trasig

Byggnaden i sig tycker jag själv är supervacker och jag skulle kunna tillbringa timmar här att fota detaljer 🙂

fågelhärberge D

Mannen tag av sig träskorna och regnjackan för att aldrig återkomma igen!

träskon

Man hittar många roliga saker här men tyvärr också en massa skit, för av någon anledning så får folk för sig att de kan dumpa sina sopor på såna här ställen! Funderar på hur en del tänker egentligen! Vad är det för fel på soptunnor! Annars har tiden stannat här!
Ljuset som faller in i gattet som bildats i taket är fantastiskt!

Den gröna stolen

Jag återkommer säkert med fler bilder härifrån för både ute och inne fanns det massor av saker att fota!

Picnic

Tack för att du tog dig tiden att titta på mina bilder! Önskar dig en Happy Hunting av övergivet! Stay Cool!

Foto: Buffan Walter aka fanfanbabii
Kamera: Lånad (Linus W) Canon Eos 450D
Redigering: Ps, Photomatix samt Perfect Effects

Fågelförvaring, eller nåt.. del 1

Det är inte många gånger nu för tiden man blir så överraskad av att hitta övergivet som förut.
Men framför allt att hitta ganska naturligt förfall utan större påverkan av människohand. Mer naturens krafter
och många år på  nacken!

Vi var ute och gick i det sköna vårvädret då jag böjde mig ner för att fota en lite svamp…
Tog upp kameran och var på väg att radera bilden som blev helt suddig, när jag upptäckte byggnaden som stod där
långt inne i skogen och gapade tomt!

Något i buskarna

Men innan jag går vidare så ska jag ta mig till början av dagen!
Jag var ute för att fota en liten byggnad jag sett från vägen och räknade inte riktigt med att den lilla utflykten skulle ge mig 2 timmars härlig promenad i skogen och över 260 bilder.

Från vägen ser man inte denna byggnad på sommaren, knappt att man gör nu heller!

Osynligt

Jag har glatt mig till att få ta mig en titt på detta, och med riktiga vårkänslor tog jag mig äntligen hit! Dimman har precis lättat och solen påväg upp, + 11 grader i solen och ingen vind. Hur perfekt kan det bli!
Tyvärr så hittar jag inte så mycket info om detta ställe men på nåt sätt så spelar det ingen roll idag känns det som 🙂

Framsidan

Jag kan se att man använt detta till fåglar, i alla fall under en viss period men idag som någon slags uppsamlings förråd av diverse prylar. Huset är så igenbommat sen tidigare och självklart kunde jag ju ha försökt tryckt in mig i huset genom den lilla lilla öppningen där folk redan forcerat sig fram, men så kul är det inte att fota annans skit att jag faktiskt hoppade.
Dessutom har jag en vana att aldrig gå in där det ser ut som det gjorts inbrott. Står dörren öppen tar jag dock gärna denna vägen 🙂

Intrång

Annars brukar såna här ställen innebära ganska mycket kul att fota liksom runt om huset, detaljer och saker som lämnats vind för våg. Så även här förstås.
Nu tror du att jag är feg som inte går in, men det har helt enkelt inte med detta att göra alls! Ju mindre åverkan jag gör, desto längre kommer det att få stå och kanske även glädja andra fotande ”gäster”.

Prylar

Efter en del antal bilder och på grund av det fantastiska väder som vi längtat så efter hela den ”korta” vintern hehe så beslöt vi oss att gå en runda med. Vi tog oss längre in i skogen på en gammal gammal skogsväg. Det ligger en massa roligt just här, såsom gamla banvallar där tåg för herrans massa år sen susade förbi på men för länge sedan nedmonterade och bortglömda. Vägstumpar som bara slutar helt plötsligt finns det massor av!

End of the road

Men herregud vad är det där borta ropar jag glatt och pekar, där bort i dungen! Snacka om förFALL…

FörFALL

Trött

Ett litet trött hus som lagt sig ner för att sova!
Blir väldigt fascinerad av dessa byggnader som till slut kollapsar  och ramlar ihop! Men jag tror dock att denna byggnad har fått lite hjälp. För det ser ut som om alla brädor på utsidan är tagna och kanske återanvända 🙂 Vem vet!

Man blir dock lite ”åksjuk” när man ska laga maten i detta kök! Kocken får bjuda på drinkar med namnen ”Full storm” och ”Lite på sne” för att gästerna ska känna sig lite rund under fötterna och palla  Lustiga Huset känslan 😉 …

Lustiga Huset

Lutar

När jag stod här lite otillgängligt så fastnade jag förstås i massa vassa ros taggar och kom knappt loss men tackar för det fina vädret och årstiden för senare kommer det inte finnas en enda chans att fota från denna sidan förrän till vintern igen! Precis just i denna sekund hörde jag rop från andra sidan och en 10 minuter senare efter att jag tråcklat mig loss fick jag se nåt ännu coolare!

Mossa

Dessa coola cementrör har stått här lääääänge nu! Nästan som en liten egen ”naturlig” installation… I LIKE… Mossa kan man aldrig tröttna på….
Jaaa
Men sen då säger du… vad var det där som du råkade hitta när du fotade svampen…
det får du vänta på … det kommer i del 2.

Tack för att du tog dig tiden att läsa min Blog!
Take Care!

Foto och Redigering: Buffan Barbara Walter
Kamera: Lånad Canon Eos450 D (tack Linus Walter)
Redigering i PS

Bilar…

Detta galleri innehåller 25 bilder.

Bilar är ju något man springer på lite här och där när man är ute och jagar övergivet! I somras hann jag både med Kyrkömosse och Töckfors! Med över 3000 bilder så har jag jobbat sakta med att gå igenom dessa album men samlat några Godbitar här för titta tillbaka på ett fantastiskt övergivet 2013 och… Läs mer.

Övergivet, nu i var mans kamera

Har förstås sugit på denna karamell väldigt länge och ni som följer mig ser att jag inte på över ett halvår uppdaterat min Blog.
Det finns flera orsaker, en:  se titeln 🙂

Det var en gång i Gränna...

Det var en gång i Gränna…

Jag som sysslat med detta i många år nu, tja redan när jag var liten då jag var ute med min far och gjorde samma sak. Då kallades det inte UE, URBEX eller att jaga Övergivet.
Det var ett kall man hade att smyga sig in på förbjudna platser och fotografera som man sen i slutna små grupper kunde delge sina fantastiska upptäckter.
Men med Internets intrång, flugan som många trodde skulle passera fort, hehehehe har det skett grejer 🙂

The Shoe must Go On....

The Shoe must Go On….

Med sociala medier och diskussionsforum är alla våra möjligheter förbättrade och alla kan nu nå en större publik.

Nu har det jag vurmar för och älskar blivit Svensson nya lekplats.

Precis som de förbaskade Mountainbike åkarna som kör sönder alla våra skogar och stigar så massutvandrar Svensson ut på våra slätter, skogsdungar,
våra ödekyrkogårdar och nedlagda bruk med GPS i högsta hugg för att föreviga det vi älskar med nyinköpta systemkameror man inte ens kan hantera för att sedan massupplägga sina bilder med både copyright tecken och namnet Fotograf Sven Svensson….

Vanadisbadet, idag inte helt öde..

Vanadisbadet, idag inte helt öde..

Ja, de har rätten till det också, men min glädje över det där lilla hemliga, det nyfikna, det ibland skrämmande har liksom stampats ner, förstörts och jag hittar inget bättre ord än det engelska:
VIOLATED….

Kidsens egna hangout....

Kidsens egna hangout….

Det är en del av processen, JA och som någon smart person sa till mig. Vi rider ut stormen, snart kommer nåt annat kul för Svensson och då drar de och vi får allt för oss själva igen.
Kanske är det så, men oron finns att vi aldrig finner tillbaka till den där genuina symbiosen vi brinner för och ständigt letar efter.
Även för oss som sysslar med detta har spelet ändrats… Gunsten om att få synas handlar mer om pengar, utrustning och möjligheterna att transportera sig.
Post Production, snackade man inte om förr men man gjorde. Man stod vid sin egen framkallningsmaskin och tog fram de få men fantastiska bilderna i Svartvitt eller färg för de avancerade och så samlades man i små grupper för att diskutera nästa steg..

The place that haunt my dreams..

The place that haunt my dreams..

Jag kommer inte förrän om många år kalla mig för fotograf, men jag älskar detta. Tycker det är fantastiskt roligt att både förvanska mina bilder eller bara använda dem RAW…
Skickar min högsta beundran till alla de fantastiska fotografer som verkligen kan detta. Jag lär mig av att titta på tekniker och ibland efterapa.
Är jag då kanske en av de Svensson som gett mig ut på utflykt? Jag måste säga PASS på den… Jag har hållit på för länge.

På upptäcktsfärd bland mygg och övergivet...

På upptäcktsfärd bland mygg och övergivet…

Jag varken ojjar mig över graffiti, eller känner ”näääääää va synd det där skulle man renovera”, när jag ser övergivet. Jag ser skönheten i förfallet, precis som det är.
Detta ägande som folk tydligen inne sitter, att ha/äga och hela tiden förändra…. förstår jag bara inte. Jag sitter däremot och funderar på Varför det blev såhär, hur kunde det bli såhär och vad hände med människorna/de som arbetade här mm. Men njuter samtidigt i att jag har något att fotografera.

Älskog.....

Älskog…..

Kommer flugan gå över? Kommer jag ha något att komma ut till i framtiden när stormen bedarrat…
Svar JA… övergivet har alltid funnits. Så länge det finns människor så kommer det att finnas Övergivet.

Uppsala högar, knappast en övergiven plats, men får demonstrera livslängden på gammalt som ger glädje till många.... Låt oss bevara våra nutida moderna ruiner och gå varligt fram...

Uppsala högar, knappast en övergiven plats, men får demonstrera livslängden på gammalt som ger glädje till många….
Låt oss bevara våra nutida moderna ruiner och gå varligt fram…

Ta inget mer än Foto, lämna inget mer än fotspår...

Ta inget mer än Foto, lämna inget mer än fotspår…

Villa Stighill, Nordanå (del1)

Fram till att första världskriget abrupt satte stopp för Baltiska utställningen 1914 var villan utställningspaviljong för dåtidens svenska detaljhandlare.


Baltiska Villan, Nordanå

Detta huset bortforslades och monterades upp igen på kommungränsen till Staffanstorp.
Det har gått många turer kring detta hus, som en gång var mycket vackert.

Baltiska Villan, Nordanå

Själv tycker jag att den har otrolig charm fortfarande.

Baltiska Villan, Nordanå

Det är ungefär 10 år sedan nån bodde här eller gjorde ett försök till renovering.
Troligtvis så överlever inte detta huset sitt 100 år jubileum då det givits klartecken för rivning:
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/98-aring-hotas-av-rivning-infor-jubileet/

Baltiska Villan, Nordanå

Även bilar utanför vittnar om att det inte var allt för länge sedan det fanns människor på plats.

Baltiska Villan, Nordanå. my way

Går man dock in i huset så ser man förfallet ganska tydligt. Men det känns som tiden stått stilla och det finns en massa olika stilar från flera olika årtionden och det är kul att se hur det har påverkat inredningen.

Baltiska Villan, Nordanå

Huset är inte helt friskt, det svajar ju högre upp man går. Jag hoppas bara ingen är i det när det beslutar sig för att falla.

Baltiska Villan, Nordanå

Det är fantastiskt att hitta något sånt här, även fast jag vet att detta är nästan söderfotograferat av både proffs och amatör.
Men man måste bara älska detta hus, på så många olika sätt.
Fler bilder här under!

Tack Jenny B som tipsade mig ❤

Detta bildspel kräver JavaScript.

Eslövs Svinslakteri

Jag gillar att göra återbesök på platser. Detta är en sådan. Jätte roligt att se vad som hänt, hur långt processen av eventuell förstörelse eller föruttnelse m.m. har påverkat mina ”projekt”.
Svinslakteriet har både brunnit och vandaliserats mycket mer sen jag och Margareta Anderberg var där förra gången i våras. Jag har inte trängt mig in genom de trasiga fönstren men denna gången så var det många fler öppna ingångar än det varit förut. Jag Tittade in i alla fall!

Eslövs svinslakteri grundades av bröderna Anders och Carl Nilsson 1881.
Eslövs svinslakteri, som senare bytte namn till Eslövs slakteri (läggs ned 1984), men den har inte alltid legat här! 1927 flyttade slakteriet till denna destination och har i stort sett sen nedläggningen stått tomt. Man har i omgångar velat rädda denna byggnad. Som kvaliteten ser ut idag, vet jag inte varför. Inte bara den senaste branden som i stort sett förstörde hela höger sida så finns inget av värde alls i fastigheten mer än kanske det arkitektoniska.

Insidan på denna vackra byggnad är dystert påverkad av mänsklig hand, väder och vid samt brand. Svamp och svartmögel är snart den naturliga färgen på väggarna, och inte ens graffiti ungdomarna orkar ge sig på detta längre, bara en och annan taggare.

Stena, som använder baksidan, släpper inte in mig då jag ber om att få fota baksidan. De är trötta på allt spring som han sa. Det kan jag förstå!
Nu när Silon är borta har det varit ett jäkla spring här sa mannen jag pratade med.

Jag hoppas inte att det låg en människa i den sängen när det började brinna!!

Sist jag var här så var allt utom en liten glugg öppen att kika in..Idag har det brutits upp stora bitar och taket är inte längre tätt på hela vänster sida.

1927 flyttade alltså rörelsen ut till nybyggda lokaler vid Pärlgatan på öster som sagt, där verksamheten blomstrade under många år. -37 utökade de med charkuteri och på  60-talet köpte KF företaget.  1980 byggde de ett nytt slakteri vid Grävmaskinsvägen. Alltså slutet på en fin slakteri epok!
Jag känner fast så många besökt detta objekt att jag inte vill missa det innan det eventuellt hamnar i onåd hos kommunen och rivs.

Skulle också vilja säga till den Idioten (Sir Lazaruz) som lagt en Geocach precis vid sidan av att det gör man inte, dessutom ligger Geocachen alldeles för nära flera verksamma företag !
Ni som sysslar med detta borde veta bättre!  Btw, Stena övervakar delar av området! Dessutom varnar mannen jag pratar med på Stena för rasrisk efter sista branden ( golv och innertak ).

Detta bildspel kräver JavaScript.

Spritan, del 1

Spritan, är ett välkänt begrepp för många UE entusiaster!
Idag kan man inte komma in i fastigheten men jag tog mig dit en vacker höstdag för att fota exteriören och det ångrar jag inte.

Vill påpeka att här befinner sig ett Verksamt företag idag, en bilmekare och vill att man tar hänsyn till detta om man tar sig hit. De befinner sig i den gamla delen där uppvärmingscentralen låg/ligger!

Området är gigantiskt men har en spännade historia!
De företag som funnits här efter man tillverkade sprit , har varit IKEA (lagerlokaler) samt Genarps Lådfabrik!

År 1885 invigdes Skåne-Hallands järnväg (nuvarande Västkustbanan) förbi orten och redan uppfördes 1884 en stationsbyggnad i anslutning till denna. Tillväxten i orten tog ytterligare fart i och med att Helsingborgs Spritförädlings AB år 1898 anlades i anknytning till järnvägen. Fabriken kallades i folkmun för ”Spritan” och uppfördes på initiativ av grosshandlaren Johan I. Nelsen från Helsingborg.

Vid sekelskiftet fanns ett trettiotal liknande fabriker i Sverige, var och en av dessa tillverkade sina egna kryddade och okryddade specialmärken. Vid Ödåkra spritförädlingsfabrik startade tillverkningen av det kryddade brännvinet Ödåkra Taffel Aqvavit 1899. AB Vin- & Spritcentralen övertog fabriken 1917.

Ett litet samhälle började växa fram kring allt detta och järnvägen och som blomstrade ända fram till Spritföräldlingsfabriken lades ner 1976 då tillverkningen flyttades till Falkenberg.

Idag har man spikat för alla fönster eller murat igen det mesta men byggnaderna och lämningarna är ändock värda att beskådas 🙂 Vacker miljö som Verkstads innehavaren sa till mig när jag pratade med honom!

Här tränar de också moped och Mc… men grindarna kan låsas ..så tänk på att parkera utanför om du besöker stället 🙂

( Tack Carl Bergendorff för info)

Håll utkik efter Spritan , del 2…kommer snart med fler bilder 🙂