Jylland…

Detta var i början av Juni och sommaren springer fort ifrån oss, precis som tiden att göra något åt allt förfall.
Är det så att vi bara förtränger detta.

Lycklig och lite Euforisk inför den stora konserten i Horsens Danmark, som ligger på Jylland, springer jag omkring i centrum med min kamera.
Det slår mig genast att denna by har samma problem som många byar i Sverige.
Centrum töms för att större Köpcentrum byggs, ungdomarna flyr mot antingen Århus eller Köpenhamn eller kanske Odense.

Gatorna är tömda på affärer, finns egentligen inget att se än en och annan pub, som känns framtvingat öppnat just för den stora konserten.

Mitt inne i centrum finns inget, INGET, även restauranger är det dåligt med. Som tur finner vi kedjan Bones där vi intar välbehövlig sen lunch inför kvällens övningar.

 

 

 

 

Här står även gamla bruksbyggnader och förfaller. Troligtvis Horsens kommun som äger men står ändå och förfaller.
Med säkerhet kultur märkta men ordentlig skötsel saknas.

 

 

Ju närmare vattnet man kommer desto dyrare villor och mer folk.. Där finner man inte många rester av förfall. Bara misskötsel och annat. Undrar när de ”uppdaterade” detta skyddsrum för modernt bruk!

 

Århus universitet har efterlämnat en massa byggnader vid Bygholm, den stora marknadsplatsen för Kreatur en gång i tiden, som idag nästan bara används av brukshundsklubbar och en och annan idrottsklubb. Eller som idag  Parkering för Konserten med Metallica och Slayer…

 

 

 

Tack för att du tog dig tid att läsa min blog!
Här hittar du mer roliga ställen eller saker att förundra sig över, TACK ❤

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Våren är här och det gäller att vara snabb…

Jaaa, det gäller att vara snabb på våren om man ska sikta nya platser att utforska. En hektisk tid för UE folk.
Vintern går man lite i dvala men självklart är det alltid den bästa tiden för så syns ju allt. Men nu så är det ju så vackert och man kan finna otroligt sköna motiv att fotografera.

 

Tipsen haglar ner men jag tar det lugnt. Jag är inte på jakt, snarare på upptäcksfärd för jag vill inte stressa fram, det ger mig ingenting. Medan alla andra massproducerar övergivet bilder så går jag en stilla tur och ser vad jag kanske finner påvägen!. Jag fick dock ett tips att just gå och detta hållet! Bara järnvägen i sig är ju helt fantastisk! Det lilla samhället uppstod som stationssamhälle åt ett av Skånes otaliga gods. Järnvägen lades ner 1970.

 

 

Järnvägen sträcker sig ganska långt, men det finns inte många skenor kvar , bara bitvis. Men man kan gott se var den brett ut sig! Vi ska tänka på att Skåne har varit ett av det järnvägstätaste landskapen i Sverige, en gång i tiden!

 

 

Delar av järnvägen används till dressinåkning, men få tar sig åt detta hållet, fast jag själv tycker att det är vackrast! Man kan se tydliga spår av gamla bosättningar och övergångar som en gång har haft bom eller grind. Som om tiden stannat! En del används fortfarande av bönderna för jorden runt om är bördig och ger skörd minst 2 gånger om året!

 

 

Perrongen finns fortfarande kvar men gräsbeväxt. Även grunden till stationshuset eller av och pålastningscentralen som de olika godsen i närheten måste ha använt sig av. Kan även tänka mig att det förr fanns nåt större magasin på plats.

 

 

Man ska ta det sakta, för då missar man inget vitalt O.o

 

 

Och se där, där har vi nåt att utforska, va spännande !

 

 

gården

 

Tack för att du tog dig tiden att titta på mina bilder! Välkommen åter 🙂

Övergivet, nu i var mans kamera

Har förstås sugit på denna karamell väldigt länge och ni som följer mig ser att jag inte på över ett halvår uppdaterat min Blog.
Det finns flera orsaker, en:  se titeln 🙂

Det var en gång i Gränna...

Det var en gång i Gränna…

Jag som sysslat med detta i många år nu, tja redan när jag var liten då jag var ute med min far och gjorde samma sak. Då kallades det inte UE, URBEX eller att jaga Övergivet.
Det var ett kall man hade att smyga sig in på förbjudna platser och fotografera som man sen i slutna små grupper kunde delge sina fantastiska upptäckter.
Men med Internets intrång, flugan som många trodde skulle passera fort, hehehehe har det skett grejer 🙂

The Shoe must Go On....

The Shoe must Go On….

Med sociala medier och diskussionsforum är alla våra möjligheter förbättrade och alla kan nu nå en större publik.

Nu har det jag vurmar för och älskar blivit Svensson nya lekplats.

Precis som de förbaskade Mountainbike åkarna som kör sönder alla våra skogar och stigar så massutvandrar Svensson ut på våra slätter, skogsdungar,
våra ödekyrkogårdar och nedlagda bruk med GPS i högsta hugg för att föreviga det vi älskar med nyinköpta systemkameror man inte ens kan hantera för att sedan massupplägga sina bilder med både copyright tecken och namnet Fotograf Sven Svensson….

Vanadisbadet, idag inte helt öde..

Vanadisbadet, idag inte helt öde..

Ja, de har rätten till det också, men min glädje över det där lilla hemliga, det nyfikna, det ibland skrämmande har liksom stampats ner, förstörts och jag hittar inget bättre ord än det engelska:
VIOLATED….

Kidsens egna hangout....

Kidsens egna hangout….

Det är en del av processen, JA och som någon smart person sa till mig. Vi rider ut stormen, snart kommer nåt annat kul för Svensson och då drar de och vi får allt för oss själva igen.
Kanske är det så, men oron finns att vi aldrig finner tillbaka till den där genuina symbiosen vi brinner för och ständigt letar efter.
Även för oss som sysslar med detta har spelet ändrats… Gunsten om att få synas handlar mer om pengar, utrustning och möjligheterna att transportera sig.
Post Production, snackade man inte om förr men man gjorde. Man stod vid sin egen framkallningsmaskin och tog fram de få men fantastiska bilderna i Svartvitt eller färg för de avancerade och så samlades man i små grupper för att diskutera nästa steg..

The place that haunt my dreams..

The place that haunt my dreams..

Jag kommer inte förrän om många år kalla mig för fotograf, men jag älskar detta. Tycker det är fantastiskt roligt att både förvanska mina bilder eller bara använda dem RAW…
Skickar min högsta beundran till alla de fantastiska fotografer som verkligen kan detta. Jag lär mig av att titta på tekniker och ibland efterapa.
Är jag då kanske en av de Svensson som gett mig ut på utflykt? Jag måste säga PASS på den… Jag har hållit på för länge.

På upptäcktsfärd bland mygg och övergivet...

På upptäcktsfärd bland mygg och övergivet…

Jag varken ojjar mig över graffiti, eller känner ”näääääää va synd det där skulle man renovera”, när jag ser övergivet. Jag ser skönheten i förfallet, precis som det är.
Detta ägande som folk tydligen inne sitter, att ha/äga och hela tiden förändra…. förstår jag bara inte. Jag sitter däremot och funderar på Varför det blev såhär, hur kunde det bli såhär och vad hände med människorna/de som arbetade här mm. Men njuter samtidigt i att jag har något att fotografera.

Älskog.....

Älskog…..

Kommer flugan gå över? Kommer jag ha något att komma ut till i framtiden när stormen bedarrat…
Svar JA… övergivet har alltid funnits. Så länge det finns människor så kommer det att finnas Övergivet.

Uppsala högar, knappast en övergiven plats, men får demonstrera livslängden på gammalt som ger glädje till många.... Låt oss bevara våra nutida moderna ruiner och gå varligt fram...

Uppsala högar, knappast en övergiven plats, men får demonstrera livslängden på gammalt som ger glädje till många….
Låt oss bevara våra nutida moderna ruiner och gå varligt fram…

Ta inget mer än Foto, lämna inget mer än fotspår...

Ta inget mer än Foto, lämna inget mer än fotspår…

Eslövs Svinslakteri

Jag gillar att göra återbesök på platser. Detta är en sådan. Jätte roligt att se vad som hänt, hur långt processen av eventuell förstörelse eller föruttnelse m.m. har påverkat mina ”projekt”.
Svinslakteriet har både brunnit och vandaliserats mycket mer sen jag och Margareta Anderberg var där förra gången i våras. Jag har inte trängt mig in genom de trasiga fönstren men denna gången så var det många fler öppna ingångar än det varit förut. Jag Tittade in i alla fall!

Eslövs svinslakteri grundades av bröderna Anders och Carl Nilsson 1881.
Eslövs svinslakteri, som senare bytte namn till Eslövs slakteri (läggs ned 1984), men den har inte alltid legat här! 1927 flyttade slakteriet till denna destination och har i stort sett sen nedläggningen stått tomt. Man har i omgångar velat rädda denna byggnad. Som kvaliteten ser ut idag, vet jag inte varför. Inte bara den senaste branden som i stort sett förstörde hela höger sida så finns inget av värde alls i fastigheten mer än kanske det arkitektoniska.

Insidan på denna vackra byggnad är dystert påverkad av mänsklig hand, väder och vid samt brand. Svamp och svartmögel är snart den naturliga färgen på väggarna, och inte ens graffiti ungdomarna orkar ge sig på detta längre, bara en och annan taggare.

Stena, som använder baksidan, släpper inte in mig då jag ber om att få fota baksidan. De är trötta på allt spring som han sa. Det kan jag förstå!
Nu när Silon är borta har det varit ett jäkla spring här sa mannen jag pratade med.

Jag hoppas inte att det låg en människa i den sängen när det började brinna!!

Sist jag var här så var allt utom en liten glugg öppen att kika in..Idag har det brutits upp stora bitar och taket är inte längre tätt på hela vänster sida.

1927 flyttade alltså rörelsen ut till nybyggda lokaler vid Pärlgatan på öster som sagt, där verksamheten blomstrade under många år. -37 utökade de med charkuteri och på  60-talet köpte KF företaget.  1980 byggde de ett nytt slakteri vid Grävmaskinsvägen. Alltså slutet på en fin slakteri epok!
Jag känner fast så många besökt detta objekt att jag inte vill missa det innan det eventuellt hamnar i onåd hos kommunen och rivs.

Skulle också vilja säga till den Idioten (Sir Lazaruz) som lagt en Geocach precis vid sidan av att det gör man inte, dessutom ligger Geocachen alldeles för nära flera verksamma företag !
Ni som sysslar med detta borde veta bättre!  Btw, Stena övervakar delar av området! Dessutom varnar mannen jag pratar med på Stena för rasrisk efter sista branden ( golv och innertak ).

Detta bildspel kräver JavaScript.

Spritan, del 1

Spritan, är ett välkänt begrepp för många UE entusiaster!
Idag kan man inte komma in i fastigheten men jag tog mig dit en vacker höstdag för att fota exteriören och det ångrar jag inte.

Vill påpeka att här befinner sig ett Verksamt företag idag, en bilmekare och vill att man tar hänsyn till detta om man tar sig hit. De befinner sig i den gamla delen där uppvärmingscentralen låg/ligger!

Området är gigantiskt men har en spännade historia!
De företag som funnits här efter man tillverkade sprit , har varit IKEA (lagerlokaler) samt Genarps Lådfabrik!

År 1885 invigdes Skåne-Hallands järnväg (nuvarande Västkustbanan) förbi orten och redan uppfördes 1884 en stationsbyggnad i anslutning till denna. Tillväxten i orten tog ytterligare fart i och med att Helsingborgs Spritförädlings AB år 1898 anlades i anknytning till järnvägen. Fabriken kallades i folkmun för ”Spritan” och uppfördes på initiativ av grosshandlaren Johan I. Nelsen från Helsingborg.

Vid sekelskiftet fanns ett trettiotal liknande fabriker i Sverige, var och en av dessa tillverkade sina egna kryddade och okryddade specialmärken. Vid Ödåkra spritförädlingsfabrik startade tillverkningen av det kryddade brännvinet Ödåkra Taffel Aqvavit 1899. AB Vin- & Spritcentralen övertog fabriken 1917.

Ett litet samhälle började växa fram kring allt detta och järnvägen och som blomstrade ända fram till Spritföräldlingsfabriken lades ner 1976 då tillverkningen flyttades till Falkenberg.

Idag har man spikat för alla fönster eller murat igen det mesta men byggnaderna och lämningarna är ändock värda att beskådas 🙂 Vacker miljö som Verkstads innehavaren sa till mig när jag pratade med honom!

Här tränar de också moped och Mc… men grindarna kan låsas ..så tänk på att parkera utanför om du besöker stället 🙂

( Tack Carl Bergendorff för info)

Håll utkik efter Spritan , del 2…kommer snart med fler bilder 🙂